Känslor

I smärtnätverket ingår flera centra som sätter känsloläget, i sin enklaste form på skalan negativ till positiv och till vilken styrka. Ju starkare en negativ känsla är, desto större risk för att smärtnätverket ska reagera med att slå till smärtreflexen. Känslor är dessutom starkt kopplade till automatiska ofta omedvetna kroppsliga reaktioner. Om vi börjar få panik ökar pulsen. Sorg ökar förekomsten av cytokiner. Känner vi närhet frisätts oxytocin. Exemplen är oräkneliga och i smärtnätverket är det tyvärr vanligt att det ena centrumet inte vet vad det andra gör. De kroppsliga reaktioner som har satts igång av ett centrum kan därför tolkas som ett hot av ett annat.

Kopplingen till smärta

Om vi inte är medvetna om vår känsla, inte har tränat på att medvetet identifiera och sätta ord på den, då tar smärtnätverket det säkra före det osäkra och tolkar såväl grundtonen som de kroppsliga reaktionerna som hot och slår på larmet, det vill säga smärtan. Men innan nätverket slår till smärtreflexen, konsulteras centra som står för högre kognitiva funktioner. Förstår vi att vårt obehag i magen beror på avsky, eller kallsvettningarna på social ångest, minskar därför risken lite för att smärtnätverket ska tolka dem som organproblem eller infektion, vilket i sin tur minskar risken för smärta.

Att träna känsloidentifering

Förmågan att identifiera och uttrycka känslor är träningsbar. Den ger i sin tur en sorts immunitet mot överdrivna eller rent felaktiga tolkningar i smärtnätverket och minskad risk för att smärtreflexen slås på.